Matematik didaktik

En blogg för växande vetande

The Teaching Gap – slutsats om hur skolan ska lyckas

Lämna en kommentar

Vi har som uppgift att ”diskutera och reflektera kring hur centrala frågor” referens [1] och [2 ] ”förhåller sig till de centrala slutsatser som du finner i The Teaching Gap” [3]

Min slutsats av boken The Teaching Gap [3] är följande korta:

För att förbättra skolan måste vi ständigt arbeta med hur vi lär ut

Den här slutsatsen kan förstås bearbetas och förtydligas med att lärarens kvaliteter är förstås viktiga men huvudpoängen handlar inte om det utan om praxis, det sätt lärare arbetar. Det handlar inte i första hand om överordnade val av metod utan om hur en lektion förfinas och tillförs nya perspektiv och ingångar för att möta alla elever. Det inspireras av det sätt man i Japan arbetar med att askultera och studera och diskutera varandras lektioner och hur man skapar en kunskapsbank över genomdiskuterade och utprovade lektioner.

I [1] demonstreras hur stark inverkan själva sättet att låta eleverna möta det matematiska stoffet har och så långt är det ett förstärkande av bokens slutsatser [3]. Dess huvudmål handlar dock om att ge forskningsstöd för att välja en metod framför en annan och alltså uppnå ett recept som är generaliserbart till många skolor och lektioner. Det är alltså i grunden en helt annan ambition. Den typen av forskning kan fungera som utmärkt komplement till idéerna i The teaching gap [3] och ge möjligheter att välja huvudmetoder på ett bättre sätt eller som grund för diskussioner om enskilda lektioner. Förslaget om en kunskapsbank med förfinade lektioner är dock helt oberoende av forskningens ståndpunkt. Ifall någon ofta använd huvudmetod (genomgångar, grupparbeten) bedöms som helt värdelös så kommer förstås många lektioner i kunskapsbanken bli ointressanta. Boaler [1] argumenterar i och för sig för att genomgångar och traditionell användning av matematikbok borde ersättas med projektarbeten men för mig som hävdar att variationen och skickligheten i själva genomförandet är mycket mer avgörande känns den strävan helt orealistiskt. The Teaching Gap [3] tar dock upp den ständiga diskussionen mellan reformivrare och traditionalister  och visar på hur lite resultat det angreppssättet gett, nej det är svårt att att hitta hållbara invändningar mot den huvudslutsats jag beskrivit ovan. Det är mycket troligt att variationen och skickligheten i själva genomförandet har mycket kraftigare effekter.

När jag läser [2] om elevgrupperingar i skolan så hittar jag egentligen inget som jag kan spegla slutsatsen ovan i. The teaching gap [3] tar liksom inte upp något om nivågrupperingar och ifall vi studerar japanska klassrum som är en viktig inspirationskälla så består de ofta av stora heterogena grupper men det är inget som lyfts fram som någon avgörande faktor för de slutsatser som görs. Jag erkänner att jag tycker [2] gör en ganska ytlig analys av nivågruppering men hoppas att detta inte fått mig att förbise något viktigt perspektiv på tanken om att förfina hur vi lär ut.

I efterordet till the The teaching gap gör de 10 års tillbakablick på mångder av reformer som ändrat skolans omvärld åt olika håll sen boken först gavs ut. Ändå så är mycket av vad som händer i klassrummet  det samma. De hävdar de beror på att få förändringar görs av det som verkligen spelar roll dvs. själva skolkulturen och utvecklandet av lärarprofessionen.

In fact, this is what we would have predicted if teaching is a cultural activity, and we are convinced more than ever that it is.

  1. Boaler, Jo (1999). Participation, knowledge and beliefs: a community perspective on mathematics learning. Educational Studies in Mathematics, 40 (3), 259–281. (Tillgänglig via Göteborgsuniversitetsbibliotek http://www.ub.gu.se/ ).
  2. Skolverket (2001). Elevgrupperingar – en kunskapsöversikt med fokus på matematikundervisning. Dnr 01:648. Stockholm: Skolverket (publicerad i pdf-format på http://www.skolverket.se <Våra publikationer>).
  3. Stigler, James W., & Hiebert, James (1999). The teaching gap: best ideas from the world’s teachers for improving education in the classroom. New York: Free Press.
About these ads

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.